Capo 5. Em, D/F#, G Jag ska resa iväg, min käraste vän Jag ska segla ifrån dej imorgon Finns det nånting, jag kan skicka tillbaka till dej ifrån landet, dit jag kommer Nej, det finns inget, du kan skicka tillbaka till mej Det finns ingenting, jag önskar att jag ägde Bara att du kom hit tillbaka igen likadan som när du reste Men jag trodde kanske, du ville ha nånting fint gjort av silver eller ädla stenar antingen från bergen runt Madrid eller från kusten vid Barcelona Tag himmelens stjärnor och tag bergens guld Tag dom vackraste pärlorna i havet Jag skulle byta bort dom mot en kyss från dej Det är det enda, jag önskar att du gav mej Men kanske är jag borta länge än och det är ju bara som jag frågar Finns det inget, jag kan skicka som kan minna dej om mej och göra dina dagar mindre långa Hur kan du, hur kan du fråga mej igen Du vet ju att det bara gör mej ledsen Samma sak som jag vill ha idag vill jag ju ha igen imorgon Jag fick ett brev, det var en höstklar dag Det var ifrån båten som hon seglar med Det stod: "Jag vet inte när jag kommer tillbaks Det beror på hur jag känner det" Så om du, min älskade, känner det så har dina tankar väl börjat irra Då tänker du inte längre på mej utan på landet, dit du reser Så tag somrarnas hetta och tag vintrarnas köld Tag vårvinterns vildaste vindar Jo, kanske finns det nånting, du kan skicka hem till mej: spanska stövlar av mjukt, spanskt läder
